Start > Press

Lotsarna Henrik Göthberg och Peter Andersson (skymd) från Lysekil. Foto: Johan Lantz.

Simuleringar har gjorts av inomskärsfarleden Brofjorden-Göteborg för trafik med mindre fartyg och fartyg för inlandssjöfart. Den europeiska pråmtrafiken står som förebild för en möjlig svensk inlandssjöfart.

Inomskärsfarleden Brofjorden-Göteborg är i dag inte anpassad för trafik med större fartyg. Det handlar om sträckan Brofjorden-Lysekil-Malö strömmar-Uddevalla-Marstrand (Instö ränna)-Göteborg. Därför finns ett naturligt intresse att undersöka förutsättningarna för trafik med mindre lastfartyg och fartyg för inlandssjöfart. 

Simuleringar av inomskärsfarleden genomfördes nyligen under tre dagar vid Simulatorcentrum i Göteborg, som ägs av Sjöfartsverket. Projektet startade redan hösten 2019 och avslutas sommaren 2021. Bakgrunden är regeringens godsstrategi där mottot är överflytt av mer gods från väg till järnväg och  sjöfart både av klimat- och utrymmesskäl. Målet är ett klimatneutralt Sverige senast 2045.

- Simulering gjordes med två olika fartygsmodeller. Dels pråmen MTS Veendam (fartyg för inlandssjöfart) från Nederländerna, 80 meter lång och med 3,2 meters djupgående och dels M/V Höljan, ett fiktivt fartyg som ska kunna gå in i de nya framtida slussarna som planeras i Trollhättan, berättar Niklas Hammarkvist som är Sjöfartsverkets projektledare i sammanhanget.

Ett antal alternativa dragningar hade tagits fram i förväg inför simuleringen, där fartygstrafik kan bedrivas utan åtgärd alternativt där muddring behöver genomföras.

- Vid förarbetet har det framkommit att passagerna vid Malö strömmar och Instö ränna är viktiga att simulera eftersom de begränsar framkomligheten i farleden, förklarar Niklas Hammarkvist som tagit fram de alternativa dragningarna.

Uppdrag från Trafikverket

Trafikverket har gett Sjöfartsverket i uppdrag att genomföra detta utredningsarbete. Resultatet av simuleringarna är nödvändiga för att kunna ta fram en GKI, Grov kostnadsindikation, med affärsmässiga förutsättningar. Utifrån simuleringsresultatet kan beräkningar göras för muddring, utmärkning med mera. I det sammanhanget inkluderas även naturvärden och kostnader för enklare geoteknik som kan behövas.

Den slutgiltiga rapporten är nödvändig av flera skäl: Dels behövs den för att kunna utvärdera samhällsnyttan, det vill säga om planerade finansiella insatser leder till en vinst för samhället i ett större sammanhang med mindre vägslitage etcetera. Dels för att få klarhet i om nödvändiga åtgärder kan klassa som mindre och behandlas som trimningsåtgärd för hantering av Trafikverket regionalt, eller om projektet blir aktuell som större farledsprojekt i den nationella infrastrukturplanen. 

- Kort sagt blir rapporten ett viktigt underlag för beslut om hur och om man ska gå vidare med eventuella åtgärder.

Vid simuleringen deltog lotsar från Lysekil och Marstrand, Johan Lantz vd för Avatar Logistics, som har kommersiella intressen i sammanhanget, Michael Van Gent, redare och befälhavare på Vigilia shipping, Nederländerna.

Simulatorn kalibrerades av Andreas Edvall, Niclas Liljegren och Daniel Boström. Ansvariga för simuleringen var Niklas Hammarkvist och Jonas Sundin. 

Fakta

Sjöfartsverket och Trafikverket utreder tillsammans förutsättningarna för farleder som kan bli aktuella för inre vattenvägar (IVV-trafik).
Av hundra inhemska godstransporter går i dag bara två till tre stycken längs de inre vattenvägarna, IVV, som kanaler, insjöar och älvar.
Vänern, Mälaren och Göta älv fick 2014 godkänt av EU för att bedriva IVV-trafik.
Ostkusten (Kalmarsund-Örskär) samt Göta Kanal med Vättern har tidigare undersökts och endast formellt godkännande behövs.
Nu undersöks och utreds om förutsättningar finns i Göteborgs norra skärgård, samt norr om Öja/Landsort för att knyta ihop Mälaren med Norvik.  IVV-klassning innebär att det inte är samma kvar på fartygets skrov och konstruktion, för att klara hårt väder eller höga vågor (max två meter), som IMO-klassade, havsgående fartyg.

Dela artikeln