Start > Press


Infrastrukturministern Tomas Eneroth (S)

Sjöfarten har klivit ut ur skuggan och hamnat högt upp på den politiska agendan. Att flytta gods från land till sjö är numera en prioriterad politisk fråga och Sjöfartsverket har, enligt infrastrukturminister Tomas Eneroth (S), en nyckelroll för att göra detta möjligt.

Det händer mycket inom transportpolitiken just nu. En nationell godsstrategi har tagits fram, ett godstransportråd har inrättats och en nationell samordnare för inrikes sjöfart har tillsats. Därtill kommer utmaningar kopplat till krav på minskade utsläpp av växthusgaser och en samhällsutveckling som går allt mer mot automatisering, robotisering och digitalisering.

För att möta transportsektorns utmaningar ska ett nytt departement inrättas. I samband med regeringsförklaringen berättade statsminister Stefan Löfven (S) att ett nytt infrastrukturdepartement ska ledas av den nuvarande infrastrukturministern Tomas Eneroth (S) och att Anders Ygeman (S) blir energi- och digitaliseringsminister vid samma departement.

Infrastrukturdepartementet ska handlägga frågor om infrastruktur, energi och digitalisering. Varför behövs ett nytt departement?

-Det här är ett sätt att markera de viktiga investeringar som vi kommer att göra under den här mandatperioden. Vi fattade viktiga beslut under förra mandatperioden, men det är nu de ska genomföras. Det är över 700 miljarder i infrastrukturinvesteringar och till det kommer beslut om nya stambanor, vilket innebär att vi står i ett skede där vi kommer göra stora förändringar av svensk infrastruktur. Till departementet samlar vi även energi- och digitaliseringsfrågor, vilket hänger samman med att hela transportsektorn måste klara kraftförsörjning till laddstolpar och uppkoppling så att fordon kan kommunicera med varandra.

Tidigare har infrastrukturfrågorna varit sorterade under Näringsdepartementet. Vilka blir de stora skillnaderna jämfört med tidigare?

-Det kommer att märkas att sjöfarten har en större central betydelse i omställningen av transportsystemet. Jag tror att alla som har följt mig sedan jag blev infrastrukturminister vet att jag vill lyfta fram sjöfartens betydelse dels för att vi ska klara klimatomställningen och dels för att skapa jobb. I dag går 90 procent av vår import och export via sjöfaten och där har Sjöfartsverket en nyckelroll i att göra detta möjligt.

I regeringsförklaringen lyfte statsminister Stefan Löfven (S) fram sjöfarten och de politiska ambitionerna om att få till en överflyttning av gods till sjöfart. Vilka är det viktigast åtgärderna för att få till det?

-Dels är nationell plan väldigt viktig med flera sjöfartsprojekt som kommer att ha stor betydelse och dels ska vi inom ramen för godstransportrådet göra en mängd insatser. Det handlar till exempel om omlastningspeng så att vi kan föra över mer gods från landsväg till sjöfart. Nu har vi fått en nationell samordnare som kommer att ha en otroligt viktig nyckelfunktion för att stärka sjöfarten också i de inre vattenvägarna. Vi har dessutom fråga om eko-bonus och andra ekonomiska incitament för att stärka sjöfarten. Jag kommer även att fortsätta att arbeta intensivt med hamnarnas modernisering och digitalisering.

Sverige har ett 50-tal hamnar som i stor utsträckning styrs av ägarnas intressen. På vilket sätt ska du arbeta med hamnarnas modernisering och digitalisering?

-Jag valde under förra mandatperioden att dra ihop samtliga Sveriges hamnar och fick ett starkt gensvar från många hamnar som såg behov av att arbeta mer strategiskt. Det är i huvudsak kommuner som är huvudmän för hamnarna, men jag för en dialog med arbetsgivarorganisationen Sveriges hamnar om hur vi kan stärka deras roll som nav i vårt transportsystem. Det handlar om att hitta incitament för investeringar i digital infrastruktur och automatisering samtidigt som jag är angelägen om att den totala kostnaden för sjöfarten inte ska öka.

Sjöfartsverket är ett affärsverk som finansieras till 74 procent av avgifter om handelssjöfarten betalar och sjöfartsbranschen menar att avgifterna förhindrar en flytt av gods till sjöfart. Hur ser du på det?

-Jag tycker att det är viktigt att branschen inser att vi har skapat stabilare ekonomiska förutsättning för Sjöfartsverket. Tidigare var verket beroende av tillfälliga anslag och nu har vi istället genomfört höjningar av farledsavgifterna som ger bättre förutsättning för mer långsiktigt planering. Vi ser samtidigt att vi vänt utveckling för svensk sjöfart och vi firade nyligen inflaggningen av det 100 svenska fartyget. Det finns en framtidstro inom branschen och då tror jag inte att vi ska börja ändra i strukturer eller former för Sjöfartsverkets verksamhet. Det handlar snarare om att stärka samarbetet med branschen och hitta rätt insatser för att stärka sjöfarten. Jag tycker inte minst att Sjöfartsverkets generaldirektör Katarina Norén har gjort ett mycket starkt arbete med att effektivera och leda en modernisering av verksamheten.

Den nationella planen för transportsystemet 2018-2028 beslutades under 2018 och aldrig tidigare har så många sjöfartsobjekt ingått. Vad kommer det nya departementet ha för betydelse för sjöfartens infrastrukturprojekt?

-I det korta perspektivet ligger nationell plan fast och där var det en ordentlig ökning av sjöfartsprojekt. Inom godstransportrådet har vi, vilket jag nämnde tidigare, fått en nationell samordnare på plats och vi arbetar med förslag om avlastningspeng och en hel del annat som stärker svensk sjöfart. Jag har även varit tydlig med att jag vill stärka sjöfartens forskningsandel. Det forskas och utvecklas för lite för att modernisera svensk sjöfart. Vi kan se hur Sea Traffic Management, som utvecklats av Sjöfartsverket, kan få stor betydelse när det implementeras för svensk sjöfart och jag vill att vi stärker intermodaliteten i vårt svenska transportsystem så att den utveckling vi får inom sjöfarten kopplas samman med andra transportsslag. Nu när vi har ett nytt infrastrukturdepartement på plats kommer frågorna om digitalisering och elektrifiering prägla även sjöfartens utveckling. Här har Sjöfartsverket en nyckelroll. På verket finns ett bra utvecklingsarbete och en stark tradition av att titta bakom hörnet och jag vill gärna att det arbetet ska fortsätta för att vi ska kunna utveckla svensk sjöfart.

Ett svensk tonnagebeskattningssystem, som innebär att redarna beskattas efter en schablon utifrån fartygets storlek oberoende av inkomster och utgifter, infördes 2017. Tonnagebeskattningen var efterlängtad av sjöfartsbranschen och nu vill de att systemet utvecklas. Kommer det att göras en översyn av tonnageskatten?

-Vi ska komma ihåg att det inte är så länge sedan vi gjorde en förändring av tonnageskatten. Jag har blivit uppvaktad av olika aktörer och jag utesluter inte att vi ska titta på moderniseringar och förändringar, men jag vill först se en ordentlig utvärdering. I det korta perspektivet har vi sett en kraftig ökning av inflaggningen och jag vill gärna att det ska fortsätta i samma takt. Det jag vill stärka framöver är klimatomställning och miljöincitamenten och kan vi göra det på olika sätt så är jag beredd att pröva det.

Statens andel av Sjöfartsverkets finansiering har succesivt minskat på grund av att nya verksamhetskrav och för att anslagen inte har räknats upp. I verkets anslagsframställan skriver man att det ekonomiska läget är så pass allvarligt att om anslagen inte återställs så äventyrar det Sjöfartsverkets långsiktiga förmåga att leverera enligt regeringens uppdrag. Vad ser ministern för lösning på den situationen?

- Verket får stå för sina bedömningar och det underlag som man lämnar in till regeringskansliet. Vi kommer i vanlig ordning att pröva vilka resurser som finns till förfogande, men ingen ska tveka på att jag ser att Sjöfartsverket har en central roll framöver för att stärka svensk sjöfart. Jag kan dock inte föregå budgetprocessen. Däremot är det ingen tvekan om att vi jobbar med att stärka det långsiktiga ekonomiska grunden för Sjöfartsverket och där var höjningen av farledsavgifterna en del. Vi får återkomma i den fråga när vi sett hur ekonomin utvecklar sig framöver och jag får återkomma när budgeten är klar om hur de ekonomiska resursernas framöver kommer att se ur.

Det är idag handelssjöfarten som i varierande utsträckning täcker upp för fritidsbåtssektorns, luftfartssektorns och statens behov genom farledsavgifterna. Hur ser du på det?

- Sjöfartsverket har en nyckelroll i utvecklingen av svensk sjöfart och gör ett starkt arbete i det. Det är klart att man också ska ha ekonomiska förutsättningar för att klara det uppdraget. Samtidigt ska verket genomlysa sin egen verksamhet och se på vilket sätt den kan utvecklas och effektiviseras framöver. Där vet jag att ledningen gör ett fantastiskt starkt jobb.

"Statens andel av vår finansiering minskar successivt" - Läs vår nyhet om Sjöfartsverkets anslagsframställan och treårsplan

Fakta/Tomas Eneroth

Tomas Eneroth är född 1966 och bosatt i Växjö. Den politiska karriären i Socialdemokraterna har gått via lokalpolitiken och ungdomsrörelsen SSU till en riksdagsplats vid valet 1994.Han jobbade tidigt med utbildningsfrågor och blev statssekreterare på utbildningsdepartementet. 2008 utsågs han till partiets näringspolitiske talesperson och efter valet 2014 blev han gruppledare för de socialdemokratiska riksdagsledamöterna.2017 ersattes han Anna Johansson som infrastrukturminister.

Fakta/Infrastukturdepartementet

I samband med regeringsförklaringen meddelade statsminister Stefan Löfven (S) att ett nytt infrastrukturdepartement ska inrättas och att det ska ledas av infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) och att Anders Ygeman (S) ska vara energi- och digitaliseringsminister vid samma departement.På Infrastrukturdepartementet ska frågor om infrastruktur, energi och digitalisering handläggas.Tidigare har Näringsdepartementet varit ansvarigt departement för transporter och infrastruktur.

Fakta/Tonnageskatt

Tonnageskattsystemet innebär att redarna beskattas efter en schablon utifrån fartygets storlek i oberoende av inkomster och utgifter.Tonnagebeskattning är frivilligt och företag som vill att rederiverksamheten ska tonnagebeskattas måste därför ansöka om detta.Systemet som finns i nästan alla andra europiska sjöfartsnationer anses skapa mer förutsägbarhet för redarna.

Dela artikeln