"Statens andel av vår finansiering minskar successivt"

- Vår ekonomi har under lång tid försämrats på grund av anslag som inte räknats upp samtidigt som nya krav och regler tillkommit. Vi har även sett en strukturomvandling inom transportsektorn och hur våra intäktsmöjligheter minskat. Därför har vi startat ett program för att effektivisera verksamheten samtidigt som vi för en dialog med våra ägare om att återställa anslagen och anslagsfinansiera en ny isbrytarflotta, säger Katarina Norén.

Sjöfartsverket är ett av tre affärsverk och finansieras till 74 procent av de avgifter som handelssjöfarten betalar till verket. Därtill kommer intäkter från försäljning av tjänster, avgifter från det civila flyget som delfinansierar sjö- och flygräddningsverksamheten samt skattefinansierade uppdrag som riktar sig mot allmänheten, båtlivet och till skydd för samhället. Intäkterna för de delar av verksamheten som finansieras via statsbudgeten utgör cirka 10 procent av myndighetens totala finansiering, men andelen minskar för varje år och dessutom minskar intäkterna från flygavgifterna på grund av nya EU-regler.

- Statens andel av vår finansiering minskar successivt som en följd av att kraven ökar och av att anslagen inte räknas upp. Det är viktigt att det blir förutsägbart och tydligt vem som finansierar vad, därför föreslår vi tydliga principer för vad som ska anslags- och avgiftsfinansieras, säger Katarina Norén.

I Sjöfartsverkets anslagsframställan till regeringen görs bedömningen att de anslag som verket får via statsbudgeten behöver återställas med cirka 190 miljoner kronor för att verksamheten ska kunna upprätthållas samt att det behövs cirka 130 miljoner kronor i nya anslag för att finansiera uppdrag som inte ger direkta nyttor för handelssjöfarten, till exempel att planera och genomföra ett nationellt kust- och strandzonskarteringsprogram som främst är till nytta för kommuner och markägare.

- 2018 levererade vi enligt vårt uppdrag och våra utlovade servicenivåer. Kunder, medborgare och ägare är nöjda med vår service, men det räcker inte. Vår långsiktiga ekonomiska analys visar att egna ansträngningar inte kommer räcka för att upprätthålla servicenivåerna och för att modernisera våra tjänster, säger Katarina Norén.

Sjöfartsverket har som affärsverk ett resultatkrav på 3,5 procent räntabilitet och 25 procent soliditet. Idag är soliditeten knappt 9 procent och 2018 var det första året på mycket länge som verket genererade vinst. Den låga soliditeten innebär att Sjöfartsverket redan idag tvingas skjuta på nödvändiga investeringar och att verket på ett par års sikt kan tvingas ompröva sina servicenivåer.

- Vi behöver bygga upp ett kapital för att kunna vidmakthålla och utveckla anläggningar och tjänster i enlighet med regeringens mål och internationella regelverk. Det räcker inte att lappa och laga. Vi behöver utveckla verksamheten och har redan påbörjat arbetet med att modernisera våra tjänster efter kundernas behov, säger Katarina Norén.

I anslagsframställan anges att Sjöfartsverket ska återkomma med en konsekvensanalys, men verket nämner redan nu några tänkbara konsekvenser. Det ekonomiska läget skulle kunna leda till att förnyelsen av de svenska statsisbrytarna skjuts på framtiden och att verket inte kan ställa om sin flotta på över 100 fartyg till fossilfrihet enligt regeringens mål. En annan direkt konsekvens är att Sjöfartsverket inte kan förstärka de miljöincitament som möjliggör lägre avgifter för redare som genomför miljöförbättrande åtgärder på sina fartyg.

- Det är av stor vikt att omprioritering av våra servicenivåer och utvecklingen av våra tjänster görs i nära dialog med våra kunder, säger Katarina Norén.

 "Sjöfartsverket har en nyckelroll i utvecklingen av svensk sjöfart" - läs vår intervju med infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) >>