Gå till meny Gå till innehåll Gå till kontakt
MSW Reportal

Avgiftsförändringar 2023

Beslutade avgiftsförändringar från och med den 1 januari 2023.

Aviserad sänkning av farledsavgiften

Regeringen har i sin budget aviserat en klimatkompensation till Sjöfartsverket à 300 miljoner kronor för åren 2023 och 2024. Verkställs det förslaget kommer Sjöfartsverket att använda dessa medel för att sänka farledsavgiften med motsvarande belopp.

Läs mer: Sjöfartsverket föreslår sänkta farledsavgifter

Farledsavgifter

  • Höjning av avgifter med 5,1% enligt KPI-KS.
  • Förtydligande gällande kreditavtal samt i de fall kreditavtal saknas.

Övriga föreskriftsändringar

  • Minskning av fjärrzonsrabatt från 50% till 25%.
  • Vidare sker endast mindre redaktionella korrigeringar.
  • Förtydligande gällande kreditavtal samt i de fall kreditavtal saknas. 

Lotsavgifter

  • Höjning av avgifter med 10%.
  • Förtydligande gällande kreditavtal samt i de fall kreditavtal saknas.

Övriga föreskriftsändringar

  • Vidare avser Sjöfartsverket göra vissa mindre språkliga och innehållsmässiga förändringar i föreskriften
  • Förtydligande gällande kreditavtal samt i de fall kreditavtal saknas. 

Trossföring

  • Trossföringsavgiften höjs med 100 kr per sluss (från 700 kr till 800 kr).

Avgifter 2023 - frågor/synpunkter och svar

Sjöfartsverket har i uppdrag att tillhandahålla säkra och tillgängliga farleder utmed hela Sveriges kust. Regeringen har bestämt att majoriteten av Sjöfartsverkets verksamhet ska finansernas via avgifter från handelssjöfarten. Enligt myndighetens regleringsbrev ska handelssjöfarten bekosta Sjöfartsverkets affärsverksamhet. Detta kompletteras med finansiering över statsbudgeten via anslag inom vissa områden. Handelssjöfarten betalar via farledsavgifterna t.ex. för sjö- och flygräddning även om man vid det specifika anlöpet inte behöver använda dessa tjänster. Sjöfarten möter konkurrens mot andra trafikslag vars förutsättningar slås fast av regering och riksdag, situationen trafikslagen sinsemellan ligger inte inom Sjöfartsverkets mandat att besluta över.

Sjöfartsverkets övergripande målsättning måste vara en ekonomi i balans baserat på sitt uppdrag att tillhandahålla framkomliga, tillgängliga och säkra sjövägar. Regeringen har bestämt att Sjöfartsverkets verksamhet ska finansernas via avgifter. Ambitioner om ökad överflyttning från land till sjö eller vad de samhällsekonomiska kostnaderna blir om en överflyttning från sjö till land sker till följd av avgiftshöjningar är såklart oerhört viktiga frågor men kan inte överordnas Sjöfartsverkets huvudsakliga uppdrag.

 

Sjöfartsverkets avgiftssystem syftar inte till att vara ett stödsystem för sjöfarten utan syftar till att finansiera verksamheten för att tillhandahålla säkra och tillgängliga sjövägar. Om regeringen skulle se ett behov av sänkta farledsavgifter som ett sätt att stimulera överflyttning behöver detta kompenseras av ett permanent ökat anslag, vilket är en fråga som ägs av regeringen.

Sjöfartsverkets finansieringsmodell är fastställd av riksdag och regering. Regeringen har bestämt att Sjöfartsverkets verksamhet i huvudsak ska finansieras via avgifter. Om Sjöfartsverkets kostnader inte kan täckas av dess intäkter finns det risk att verksamheten inte kan uppfylla dess uppdrag om att tillhandahålla framkomliga, tillgängliga och säkra sjövägar.

 

Statskontoret utreder för närvarande Sjöfartsverkets verksamhets- och finansieringsform som ska lämnas in till regeringen i februari 2023.

Klimatkompensationen är en av regeringen aviserad, ej beslutad, tillfällig kompensation över en tvåårsperiod (2023 och 2024) som är avsedda att minska trycket på farledsavgifterna och inte påverka myndighetens resultat.

 

Vid besked att Sjöfartsverket kommer att erhålla den aviserade klimatkompensationen avses farledsavgifterna att sänkas enligt den nivå regeringen beslutar, detta efter justering av avgiftsnivåerna inför 2023. Efter 2024 behöver Sjöfarsverket justera avgifterna igen för att bibehålla finansieringsformen och undvika negativ resultatpåverkan.

Sjöfartsverket är medveten om att avgiftshöjningarna medför större kostnader för viss trafik i vissa regioner. För Vänern och Mälaren ges idag de rabatter på lotsavgiften som ryms inom ramen för gällande konkurrensregelverk.

Sjöfartsverket tar ut avgifter för att täcka de kostnader som verket har för att kunna bedriva sin verksamhet i enlighet med uppdraget. Drivmedel är en betydande kostnadspost för Sjöfartsverket men även det rådande omvärldsläget med exempelvis hög inflation påverkar genom ökade kostnader generellt. Sjöfartsverkets intäkter är därtill beroende av trafikvolymer, vilka ännu inte är ikapp de volymer som var innan pandemin.

 

Utmaningen är att hela tiden anpassa verkets kostnader, som till stor del är fasta, utifrån de mer rörliga intäkterna. Motivet för föreslagna avgiftsförändringar är därmed beroende av fler faktorer än höjda drivmedelspriser.

Sjöfartsverket är inte rådiga över hur eller vad som anslagsfinansieras, denna fråga ägs av regering och riksdag.

Sjöfartsverket arbetar kontinuerligt med effektivisering i hela verksamheten genom att exempelvis hitta nya förbättrade och effektivare arbetssätt och processer men också genom att öka intäkterna. Detta för att minska kostnaderna generellt i verksamheten. Kontinuerligt effektiviseringsarbete är en del av vad som krävs för att nå de ekonomiska mål som regeringen ålagt verket.

Sjöfartsverket strävar efter att verkets avgifter på lång sikt ska utvecklas utifrån stabila förutsättningar och kan inte anpassa avgiftsnivåer på kort sikt för eventuellt tillfälliga fluktuationer gällande ränta och inflation. Höjning av farledsavgiften är begränsad till KPI-KS vilken är beroende av konjuntur och ränteläge. Vid exempelvis lågränteläge där Sjöfartsverket har en kostnadsutveckling som överstiger KPI-KS behöver verket ändå förhålla sig till maxtaket för höjningen.

Tills dess att något annat beslut tas gällande Sjöfartsverkets finansieringsform måste Sjöfartsverket förhålla sig till att verksamheten ska finansieras genom bl.a. avgiftsintäkter, vilket är beslutat av regeringen.

Kostnadstäckningen för lotsverksamheten är beroende av verkets intäkter och de kostnader verket har för att bedriva verksamheten. Intäkterna är direkt beroende av trafikvolymer och antalet utförda lotsningar per år medan verkets kostnader för verksamheten till stor del är fasta.

 

De senaste åren har trafikvolymen gått ner och är ännu inte uppe i samma nivåer som innan pandemin. Detta har lett till minskade intäkter för Sjöfartsverket, vilket verket inte på kort sikt kan kompensera genom neddragning av personal eller verksamhet. Orsaken till det är att Sjöfartsverkets uppdrag att tillhandahålla lotsning medför ett tillgänglighets- samt likabehandlingskrav att i alla hamnar i hela Sverige, dygnet runt, inneha en lotsberedskap. Därav har Sjöfartsverket fortsatt inte full kostnadstäckning för lotsningsverksamheten.

Principen för finansiering av lotsningsverksamheten är full kostnadstäckning vilket innebär att intäkterna från lotsavgifterna ska täcka de direkta kostnaderna, samt en schablonkostnad för att täcka de administrativa kostnaderna verksamheten ger upphov till. Det råder idag inte full kostnadstäckning vilket föranleder ett fortsatt behov av att höja lotsavgifterna.

Frågan om lotsdispens ligger på Transportstyrelsens bord och utreds för närvarande inom ramen för revideringen av lotsföreskriften TSF 2017:88.

Vid avgiftshöjningar utgår Sjöfartsverket från likabehandlingsprincipen, där inga undantag görs för olika segment eller kunder. Höjningar av farledsavgifterna drabbar Sjöfartsverkets kunder likvärdigt, men de totala avgiftsökningarna kan variera mellan kunder beroende på nyttjandet av frekvensrabatt, miljöincitament eller lotsdispens. Sjöfartsverket har gjort bedömningen att en höjning av avgifterna är nödvändiga för att verket ska kunna utföra sitt utpekande myndighetsuppdrag.

Miljöincitamentet är Sjöfartsverkets system för att uppmuntra en mer miljövänlig sjöfart. Systemet innebär att fartyg med en miljöklassning enligt Clean Shipping Index (CSI) åtnjuter en nedsättning av farledsavgiftens fartygsbaserade del. Miljöincitamentet finansieras av hela fartygskollektivet genom ett procentuellt påslag på farledsavgiften. Påslaget ska således motsvara de utgifter Sjöfartsverket betalar ut till de fartyg som är är kvalificerade till en nedsättning av den fartygsbaserade delen av farledsavgiften.

Sjöfartsverket strävar efter att verkets avgifter på lång sikt ska utvecklas utifrån stabila förutsättningar och kan inte anpassa avgiftsnivåer på kort sikt för eventuellt tillfälliga fluktuationer gällande ränta och inflation. Höjning av farledsavgiften är begränsad till KPI-KS vilken är beroende av konjuntur och ränteläge. Vid exempelvis lågränteläge där Sjöfartsverket har en kostnadsutveckling som överstiger KPI-KS behöver verket ändå förhålla sig till maxtaket för höjningen.

Senast uppdaterad 2022-09-05