Gå till meny Gå till innehåll Gå till kontakt
MSW Reportal

Bakgrund

En lyckad samverkan.

Ett önskemål om en gemensam strandlinje för Lantmäteriet och Sjöfartsverket har länge funnits. Under 1996 togs ram- och samverkansavtal fram, som bland annat sa att:

  • parterna skulle ta fram och förvalta en gemensam grundläggande version av Sveriges strandlinjer och därtill associerade företeelser.
  • parterna skulle svara gemensamt för datainsamling, ajourhållning och förvaltning där Lantmäteriet ansvarade för den kontinuerliga strandlinjen och öar större än 25 kvm och Sjöfartsverket ansvarade, inom sjökartelagda områden, för mindre objekt som bränningar, grund, mindre öar etc samt bryggor, kajer och liknade.
  • Lantmäteriet ansvarade för lagerhållningen av den gemensamma versionen av Sveriges strandlinjer.
  • grundprinciperna i avtalet skulle kompletteras med detaljerade specifikationer och att rutiner för  det praktiska samarbetet etablerades.

Med samverkansavtal som grund genomfördes ett förstudieprojekt under 2002 där möjligheterna till en gemensam nationell strandlinje för Lantmäteriet och Sjöfartsverket undersöktes.  

Under denna förstudie genomfördes en jämförelsestudie där nykarterad strandlinje i GGD (Grundläggande Geografiska Data) jämfördes mot strandlinjen som låg lagrad i SJKBAS (sjökortsdatabasen), även Lantmäteriets ortofoton användes.

Utifrån denna jämförelse kunde det konstateras att den naturliga strandlinjen som låg lagrad i GGD var av god kvalité. Med naturlig strandlinje avsågs i detta fall strandlinje där inga konstruktioner såsom kaj, pir m.m. fanns. Ett annat konstaterande var att SJKBAS, Sjökortsdatabasen, hade god kvalité på strandlinjen i vissa större hamnområden utefter vår kust. Nationell strandlinje (NSL) skulle därför bestå av den mest aktuella informationen från GGD och SJKBAS.

I förstudien beslutades även att NSL skulle bestå av följande företeelser: strandlinje, bränning, mindre öar, övervattenssten, kaj, brygga, vågbrytare/pir och dykdalb. För att den nationella strandlinjen skulle bli komplett med avseende på tidigare nämnda företeelser krävdes att en tilläggskartering skedde där mindre öar, bränningar m.m. karterades. Senare i karteringsprojektet lades till företeelserna avbärare, ledverk, och bom.

Karteringsår NSL
  • 2003-2004 skapades ett projekt, för att ta fram specifikation, teknisk lösning, förvaltingsplan m.m. Pilotområde blev sjökort 523 (Härnösand-Kramfors)
  • 2005 Insamling av NSL område Göta Älv
  • 2006 Insamling av NSL Skåne+Blekinge, område Öresund-Karlskrona samt Vänersborg. Information om NSL läggs ut på Sjöfartsverkets externwebb
  • 2007 Insamling av NSL Västra Götaland, område Wallhamn-Strömstad
  • 2008 Insamling av NSL Hallands län. Byte av referenssystem samt bladindelning i specifikationen, från RT90 till Sweref99 TM.
  • 2009-2010 Ingen ny insamling av NSL görs
  • 2011 Insamling av NSL Stockholm norra, område Furusundsleden. Byte av referenssystem i höjd i specifikataionen från RH70 till RH2000
  • 2012 Insamling av NSL Gotland
  • 2012-2013 Insamling av NSL-data inom HGU-projektet (Havsgränsutredningen), ca 1 km bred zon kring dåvarande baslinjesträckning utmed hela svenska kusten.
  • 2013 Insamling av NSL Upplandskusten, område Gävle-Furusund
  • 2014 Insamling NSL Bottenviken, område Haparanda-Skellefteå. Objektklass BOM_M tillkommer i specifikationen.
  • 2015 Insamling NSL Bottenhavet, område Skellefteå-Gävle.
  • 2016 Insamling NSL Stockholm södra ner till Norrköping.
  • 2017 Insamling av NSL Valdemarsvik till Östra Blekinge, samt västra sidan av Öland. Kusten nu klar!
  • 2018 Insamling av NSL Hjälmaren, Mälaren, Vättern och Göta kanal
  • 2019 Insamling av NSL Vänern, Dalslands kanal, Säffle kanal
    Kontinuerlig ajourhållning fr.o.m. 2019

Senast uppdaterad 2023-10-11