Gå till meny Gå till innehåll Gå till kontakt
MSW Reportal

Möt några av våra medarbetare

Det finns många olika yrkesgrupper på Sjöfartsverket. En stor del av medarbetarna jobbar på eller i nära anslutning till sjön, men långt ifrån alla. Vi har till exempel ett antal som sysslar med teknik, sjögeografisk information och stabsfunktioner. Det finns också mer udda tjänster, som isbrytardirektör, vinschoperatör eller dykare.

Möt Torbjörn - Lots

Torbjörn, en av våra lotsar

Möt Hanna - Lots

Hanna, en av våra lotsar

Möt Torbjörn och Hanna, två av våra fantastiska lotsar.  Som lotsar fyller de en viktig funktion, både i bryggteamet på fartygen och i ett större perspektiv. Eftersom vi i Sverige har lotsplikt, är våra lotsars arbete avgörande för den svenska sjöfarten.

 

Möt Johan - VTS-operatör

Johan, en av våra VTS-operatörer

Det här är Johan, VTS-operatör på Sjöfartsverket i Göteborg. Han jobbar med att ge information till befäl på fartyg för att underlätta navigationen i farleden och anlöpet in till hamn på ett tryggt och säkert sätt. Som VTS-operatör är det viktigt att kunna ha många bollar i luften samtidigt, då det kan vara uppemot 20 fartyg i området samtidigt.

Möt Daniel - operatör

Daniel, en av våra operatörer

Möt Daniel, en av våra operatörer på Sweden Traffic i Södertälje. Det innebär bland annat att han sänder ut säkerhetsinformation till sjöfarten, tar hand om felrapporteringar av fyrar och prickar och övervakar fartygstrafiken.

Alla på Sjöfartsverket är inte nautiker, möt några fler av våra medarbetare

Bild på Christine och Rebecca som jobbar som ingenjörer på Sjöfartsverket
Christine och Rebecca, ingenjörer

Christine Walder och Rebecca Odin är båda ingenjörer på Sjöfartsverket. Men yrket har tagit dem till helt olika delar av organisationen. Christine arbetar som kartingenjör på avdelningen för sjögeografi och Rebecca som kvalitetskoordinator.

– Det är lätt att tänka att alla är nautiker på Sjöfartsverket, men vi kompletterar varandra. Man behöver inte kunna allt om sjöfart, säger Rebecca Odin.

Det var intresse för matematik som för drygt tio år sedan ledde henne till ingenjörsutbildningen och ett jobb inom maskinteknik. Men efter några år i branschen kände hon inte att hon hamnat riktigt rätt. Istället drogs hon till frågor inom organisation och verksamhetsutveckling.

När hon såg att Sjöfartsverket sökte en kvalitetskoordinator bestämde hon sig för att ge det en chans. Hennes uppgift är att se till att verksamheten på Sjöfartsverket fungerar optimalt, det kan gälla allt från bättre affärer till effektivare processer.

– Jag jobbar för att det ska finns en grund att stå på för den operativa personalen, förklarar hon.

Många med hennes befattningen är ekonomer men Rebeccas ser sin tekniska bakgrund som en stor fördel. Den innebär att hon kan tala samma språk som personalen och lättare kan skapa effektiva processer.

Kartingenjören Christine Walder växte upp i en liten by vid Atlantkusten i Massachusetts. Hon är en av de medarbetare som sökt sig till Sjöfartsverket för havets skull. Efter studier i marinbiologi på Bowdoin College bestämde hon sig för att läsa master-utbildningen i Sverige och fick sedan jobb på Sjöfartsverkets avdelning för Sjögeografi.

En av Sjöfartsverkets viktigaste uppgifter är att utföra sjömätningar av havsbotten. Med hjälp av bland annat fartyget R/V Anders Bure samlas data in från hela Sverige. Christine Walder är en av de personer som sedan tar emot mätningarna och validerar kvaliteten.

– Jag tittar i djupdatabasen för att se vad som finns där från början och vad som kan ersättas med ny information.

Mätningarna går vidare till sjökortsproduktionen och ligger till grund för säkrare och effektivare rutter för sjötrafiken.

Efter ett år på Sjöfartsverket ser hon stora möjligheter att utvecklas i sin yrkesroll.

– Här finns möjlighet att lära sig och att få prova på nya saker. Jag gör redan sådant som inte stod i min arbetsbeskrivning när jag blev anställd.

Som ingenjörer har Christine Walder och Rebecca Odin väldigt olika arbetsuppgifter, men båda nämner samhällsnyttan som en anledning till att jobbet känns meningsfullt.

– Det låter som en klyscha men vi gör skillnad på ett sätt som är konkret och på riktigt. Det är häftigt att kunna hjälpa till, säger Rebecca Odin.

Bild på två av våra handläggare på Sjöfartsverket
Ulrika och Andreas, handläggare

En stor mängd aktörer på land är inblandade i att sjöfarten till och från Sverige ska fungera. En viktig kugge i det arbetet är enheten Anlöpstjänster på Sjöfartsverket där Ulrika Schleyer och Andreas Fastland är kundansvariga handläggare.

- Vår uppgift är att få formaliteterna i samband med fartygsanlöp att löpa så smidigt som möjligt, säger Ulrika Schleyer.

Handelssjöfarten bekostar i mycket hög grad sin egen infrastruktur genom avgifter till Sjöfartsverket. Den maritima infrastrukturen består bland annat av lotsning, farledshållning, isbrytning och sjökortsproduktion. Modellen är i det närmaste världsunik, bara Finland har ett liknande system. Grundprincipen är att handels- och passagerarfartyg som trafikerar svenska hamnar betalar farleds- och beredskapsavgift. Avgifterna varierar utifrån flera parametrar, bland annat fartygets nettotonnage och dess last eller antal passagerare. Fartyg som anlitar lots betalar även lotsavgift.

Avgifterna till Sjöfartsverket är bara en del av administrationen som måste genomföras vid fartygsanlöp. Sedan 2016 har inrapporteringen av myndighetsinformation kopplad till anlöp samlats till självbetjäningstjänsten Maritime Single Window, MSW.

- Genom MSW behöver skeppsmäklaren eller rederiet rapportera uppgifter om fartyget och lasten endast vid ett tillfälle och på ett ställe, till skillnad mot tidigare då samma uppgifter fick rapporteras separat till flera olika mottagare. MSW fördelar ut informationen till alla de myndigheter som är berörda av fartygsanlöp, huvudsakligen Sjöfartsverket, Kustbevakningen och Tullverket, säger Andreas Fastland.

Uppgifterna som rapporteras in i MSW ligger bland annat till grund för beräkningen av avgifterna och det är därför viktigt att tjänsten fungerar smidigt. Det gör den för det mesta.

- Generellt får vi bra respons från kunderna som använder MSW. Vår support handlar om att svara på frågor om avgifterna, till exempel om vilka kriterier som gäller för att ett fartyg ska vara avgiftsbefriat eller inte. Vissa delar av rapporteringen i MSW är lite mer krävande för de användare som inte är vana vid systemet vilket kräver mer stöd från vår sida, säger Ulrika Schleyer.

I och med MSW:s tillkomst är delar av administrationen för anlöpen digitaliserade. Målet på längre sikt är att hela anlöpsprocessen ska vara digitaliserad. En digitalisering som sker tillsammans med kunderna.

- Vi vill utveckla nya och digitala tjänster för anlöpsprocessen i samarbete med kunderna. För oss är det viktigt att veta vilka förenklingsbehov de ser, vilka behov har de framåt av smartare planeringsstöd etc. Det är mycket viktigt för det framtida arbetet att vi har goda och konstruktiva kontakter med branschen och andra myndigheter, säger Ulrika Schleyer.

- Att arbeta med kundrelationer handlar om de dagliga kontakterna där samtalen många gånger har sitt ursprung i att det har uppstått en fråga eller oklarhet hos kunden, men merparterna av kontakterna avslutas med att kunden har fått den hjälp de efterfrågar. Feedbacken från kunderna är mycket viktig för att kunna utveckla och förbättra anlöpsprocessen, säger Andreas Fastland.

En annan viktig del av arbetet är efterkontroll av de uppgifter som ligger till grund för avgifterna. Ibland händer att till exempel ett fartygs lastförmåga har förändrats sedan dess förra anlöp utan att uppgifterna rapporterats i MSW, vilket kan resultera i att fartyget hamnar i fel avgiftsklass. Efterkontrollerna kan resultera i debet- eller kreditfakturor.

Senast uppdaterad 2021-02-05