Månader av förberedelser för Charles de Gaulle
Simulering, speciallösningar, sekretess och ett imponerande samarbete mellan externa aktörer och internt på Sjöfartsverket. Tre lotsar navigerade in hangarfartyget Charles de Gaulle till Malmö förra tisdagen och igår, måndag, var det dags att ta farväl.
Strax före jul blev Malmös lotsområdeschef Björn Andersson kontaktad av Marinen som bad om ett möte i närtid. Försvarsmakten hade tagit beslut om att vara värd för ett besök av Europas största hangarfartyg, Charles de Gaulle. Redan annandag jul träffades Björn och Marinens representant på lotsområdeskontoret i Malmö.
- Vattendjupmässigt fanns det bara två alternativ i området för anlöpet, Helsingborg eller Malmö oljehamn. I Helsingborg finns andra utmaningar som komplicerar det och Malmö var inte heller självklart. Vi beslutade därför att pröva anlöpet genom en simulering, säger Björn Andersson.
Det bokades en heldag i Sjöfartsverkets simulatoranläggning på Chalmers i Göteborg. Två Malmölotsar engagerades i att utföra simuleringen.
- Vi fick testa en hangarfartygsmodell av liknande storlek i olika vind- och strömförhållande för att se om det överhuvudtaget skulle vara genomförbart. Efter tester såg vi att ett anlöp var fullt möjligt, men att det krävdes kraftiga vind-, ström, sikt- och bogserbåtsrestriktioner, säger Kristoffer Antoniak, en av lotsarna.
Efter detta positiva besked sattes planering igång på allvar med möten mellan Marinen, lotsområdeschef, aktuella lotsar och representanter för den franska marinen.
- Vi diskuterade bland annat bordningsposition, marin eskortering och manövrering. Det var hög sekretess och endast ett fåtal aktörer hade inledningsvis vetskap om anlöpet. Det gör det såklart extra omständligt, men också spännande att få vara en del av, säger Björn.
Sekretessen krävde även speciallösningar internt på Sjöfartsverket. Bland annat behövde lotsbeställningen hållas utanför systemet så långt det bara gick och det behövdes alternativa lösningar för inrapporteringen till VTS:en som normalt sker via en öppen onlinetjänst. Tack vare god vilja från lotsplanerings- och VTS-chef kunde flexibla lösningar hittas. En annan utmaning var fastställandet av en tillförlitlig positioneringsutrustning.
- Vid normala lotsningar har lotsen för det mesta möjlighet att koppla upp sig mot fartygets GPS-och AIS-system via en så kallad pilot plug. På örlogsfartyg saknas ofta denna möjlighet, men tack vare att Stockholms lotsområde har införskaffat en stand alone-utrustning kunde vi få väldigt tillförlitlig positionerings- och manövreringsinformation, säger lotsen Adam Karlsson.
Trots denna specialutrustning fanns oro över att signalerna från positioneringsutrustningen ändå inte skulle nå fram då det var ett tillslutet utrymme på navigationsbryggan. Väl ombord visade det sig att utrustningen fungerade väl trots den tillslutna bryggan. Lotsarna skulle även borda fartyget i god tid för att kunna arrangera utrustningen på ett bra sätt, kontrollera funktion och eventuellt hitta reservlösningar.
- En tredje utmaning med just ett hangarfartyg är bredden på flygdäcket och att fartygets överbyggnad och brygga är placerade på styrbordssidan vilket försvårar sikten längs fartygets babordssida och omöjliggör normal visuell körning i en enslinje, säger Björn.
Detta i kombination med att Malmö är ett strömutsatt område gör det extra utmanande. Av denna orsak bestämdes det att det skulle vara tre lotsar ombord, två på bryggan och en lots på flygdäck för att hålla visuell koll på enslinjen och via radiokontakt förmedla hur de var placerade i sidled. Förutom Kristoffer Antoniak och Adam Karlsson fanns lotsen Peter Johansson ombord vid ankomst och Christian Lehmann vid avgång.
Även bogserbåtarna som utgjorde assistansen och skulle trycka fartyget till kaj var noga utvalda. De behövde ha en höjd över vattenlinjen som var tillräckligt låg för att deras antenner och andra högre detaljer inte skulle slå i fartygets utstickande flygdäck.
Veckor av fortsatta förberedelser ledde till ett lyckat resultat
Veckorna fortlöpte med tät kontakt mellan lotsområdeschef, Marinen och representanter för den franska marinen. Under tiden fortsatte lotsarna att träna på anlöpet i simulatorn för att känna sig fullt förtrogna med uppdraget.
- De sista dagarna före ankomst blev väldigt intensiva och specialprognoserna från SMHI visade på stor risk för dimma och allt för starka strömmar. Delegationen från franska marinen fick rådet av Sjöfartsverket att tidigarelägga besöket en dag då väder- och strömförutsättningar skulle vara betydligt bättre, säger Björn.
Så sent som på måndagskvällen den 23 februari togs beslut om att Charles de Gaulle med övrig eskort skulle sätta högsta fart mot bordningspositionen för att istället genomföra intaget under tisdagen, ett dygn före originalplanen.
- Bordningen skedde på utsatt tid, men under lotsningen uppstod GPS-störningar i Öresund för flertalet fartyg där. Som tur var påverkades vår stand alone-utrustning inte alls av störningarna. Ankomsten, med assistans av fyra bogserbåtar, kunde genomföras helt enligt plan, säger Adam och Kristoffer.
Avgången var minst lika detaljplanerad som ankomsten. Tekniskt sätt är det mera utmanande eftersom fartyget i det här fallet skulle vändas i en trång bassäng. Samarbetet med besättningen fungerade nu ännu bättre eftersom alla visste vad som väntade och det var en god relation mellan alla efter ankomsten.
- Vad som är viktigt att poängtera i samband med sådana här specifika projekt är hur många olika parter som är delaktiga, både externt och internt. Mäklare, bogserbåtsbolag och förtöjningspersonal med flera där alla har bidragit med sin expertis. Internt finns det en stor kunskap och man får inte glömma bort övriga lotsar, båtmän, lotsoperatörer, VTS-personal och administratörer som under denna tid har bidragit med att få ordinarie verksamheten att fortsätta utan påverkan, säger Björn.
Både den svenska och franska marinen har uttryckt sin tacksamhet för ett väldigt gott samarbete och besättningen ombord var djupt imponerade över de svenska lotsarnas professionalitet.
Senast uppdaterad 2026-03-03