Sjöfartsverket föreslår höjda anslag

Pandemin lämnade spår i Sjöfartsverkets ekonomi på grund av minskat antal fartygsanlöp – främst genom kraftiga minskningar i kryssnings- och passagerartrafiken. Regeringens tillfälliga pandemitillskott var därför välkomna och nödvändiga för att kompensera för minskat antal anlöp.

Sjöfartsverket har under flera år dessutom föreslagit en permanent förstärkning av anslagen för att stärka den egna ekonomin, utöver pandemiåtgärderna. Detta skulle ge möjlighet till en långsiktigt hållbar finansiering och en säkrad servicenivå till samhället i enlighet med vårt uppdrag. De statliga anslagen har legat konstant över långt tid.

Den statliga andelen av myndighetens finansiering skulle därmed uppgå till att täcka de kostnader som är förknippade med ändamålen för anslagen. Detta är även något som även Statskontoret tar upp i sin nyligen presenterade rapport om Sjöfartsverkets verksamhets- och finansieringsform. Höjningen handlar om ungefär 240 miljoner kronor per år.

– De pengar vi får i anslag täcker idag inte kostnaderna för det som åligger oss att göra utifrån både instruktion och regleringsbrev. Vi vill förtydliga vad staten ska ansvara för och föreslår att staten därmed också ta det finansieringsansvaret, säger Katarina Norén, generaldirektör.

Vidare fortsätter den satsning som regeringen uppdragit för att göra vår flotta fossilfri . Det stärkta anslaget föreslås dock förlängas för att satsningen ska kunna slutföras.  

Sjöfartsverket står inför flera stora investeringar som behöver göras. Regeringen fattade under 2022 beslut om finansiering av två nya isbrytare samt inom ramen för Nationell transportplan 2022 – 2034 flera  större infrastrukturprojekt. Det totala prognostiserade investeringsbehovet under perioden 2023-2032 uppgår till över 23 miljarder kronor, varav 13 avser farledsprojekt finansierade via Trafikverket, sju avser nya isbrytarfartyg och resterande till ett antal andra investeringar i fartyg och anläggningar.

I vår anslagsframställan synliggör vi även ett kommande behov av ett beslut om en tredje isbrytare för att klara av att hålla Bottenviken öppet vintertid. I en separat framställan har även behov av medel för att klara Sjöfartsverkets del av totalförsvarsuppbyggnaden lämnats in till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

– Jag är väldigt glad för att regeringen valde att ta med pengar till två nya isbrytare i planen. Isbrytningen är helt avgörande för att Sverige ska fungera året om, dels som en del i en pågående upprustning av det Svenska totalförsvaret, dels för att stödja den höga tillväxten i Norrland, fortsätter Katarina Norén, generaldirektör.

Sjöfarten kommer att fortsätta vara oerhört viktigt för Sverige som land. När 90 procent av all import och export någon gång i transportkedjan går via sjöfart är det ett måste att den fungerar väl.