Sjöfartsverket genomför kraftiga besparingar
Nyhet 2025-02-24

Både näringslivet och Försvarsmakten drabbas när Sjöfartsverket av ekonomiska skäl tvingas till kraftiga neddragningar det närmaste året. Åtgärderna omfattar nedlagda helikopterbaser, mindre isbrytning och sjömätning och en kraftigt minskad administration.
Förra året gav 457 miljoner kronor i förlust för Sjöfartsverket och över 600 miljoner kronor efter finansiella poster. Årets budget pekar på ett ytterligare tapp om drygt 200 miljoner kronor och därför kommer Sjöfartsverket genomföra kraftfulla åtgärder som presenteras för regeringen i den treårsplan som lämnas in den 1 mars .
– De beslutade åtgärderna kommer ha en direkt påverkan på såväl våra kunder som våra medarbetare. Åtgärderna är inget vi vill genomföra, men vi är i en allvarlig ekonomisk situation som gör det nödvändigt, säger Erik Eklund, generaldirektör.
Genom avyttring av fartyg halveras möjligheten till tungt farledsunderhåll och sjömätning. En isbrytare kalläggs vilket riskerar att leda till stängda farleder och hamnar. Då sjöfarten står för nio av tio transporter av svensk import och export är längre väntetider på isbrytare och risk för stängda hamnar något som drabbar den svenska basindustrin i norr.
Två av fem helikopterbaser för sjö- och flygräddning planeras att läggas ner. Det innebär i så fall längre insatstider och att Flygvapnet inte kommer kunna öva som idag. Intäkterna för Sjö- och flygräddningen motsvarar inte kostnaderna och gav ett stort underskott.
Administrationen skärs ner motsvarande var tionde anställd.
Men det finns möjliga lösningar. Sjöfartsverket begär höjda statliga anslag årligen om 250 miljoner kronor, en möjlighet att öka avgifterna med 250 miljoner kronor samt att statens investeringar i sjöfartens infrastruktur och fartygsflotta ska uppgå till 35 miljarder kronor över en tioårsperiod.
– Då ingår även driften av isbrytarna på samma sätt som att staten står för snöröjning på väg och järnväg. Summan motsvarar tre procent av statens satsningar på drift och underhåll i trafiksystemen de kommande tolv åren.
Vissa anslag har inte höjts sedan 1990-talet. Och givet den viktiga roll sjöfarten spelar för vårt näringsliv och vår beredskap tycker jag att tre procent av de totala kostnaderna är fullt rimligt, säger Erik Eklund.
