När bojarna tas in för vintern sätts virtuella sjömärken ut
Nyhet 2025-02-18
När vi snabbt behöver informera sjöfarare om ett hinder, ett nyupptäckt grund, eller något liknande, så sätter vi ut ett virtuellt sjömärke fram tills att vi hunnit sätta ut ett fysiskt. Även när prickar och bojar sliter sig eller när en fyr slocknar har vi möjlighet att använda virtuella sjömärken.
I vissa fall finns det behov av att ge ut information snabbt till sjöfarande. Det kan handla om nyupptäckta grund eller något hinder som dykt upp i farleden. Som ett komplement till fysisk utmärkning, som det kan ta tid att etablera, finns möjligheten att nyttja tillfälliga virtuella sjömärken som tas emot av fartygens AIS-transponder (Automatic Identification System) och visualiseras i fartygens system ombord. Andra tillfällen det kan vara aktuellt med virtuella sjösäkerhetsanordningar är till exempel i samband med aktiva skjutfält eller dykoperationer. Vi använder bland annat virtuell utmärkning för att ersätta bojar när isen riskerar att flytta på flytande utmärkning eller när det är bråttom att få ut information till sjöfarten.
— Tekniken är inte på något sätt ny utan har använts i många år runt om i världen. Vi har använt den på flera platser och företeelser genom åren. Det är ett väldigt bra sätt att kunna nyttja teknik för att få ut information snabbt, berättar Simon Hulterstam, gruppchef inom system och farledsteknik på Sjöfartsverket.
I norra Sverige har vi även ett problem med att isen flyttar på bojar och prickar. Därför använder vi virtuella sjömärken i Norra Kvarken när bojarna tas in för vintern. Annars kan de riskera att flytta sig och ersätts då med virtuella mål som är synligt i fartygens navigationssystem.
— Det är nu 7 år sedan vi började med att använda dessa virtuella mål i Kvarken under isperioderna och det har fungerat mycket bra. Den internationella sjöfarten är vana vid dessa sjömärken då de används på många platser runt om i världen. Navigatören ser både sjökortet och den virtuella utmärkningen på samma skärm vilket är som det är tänkt att användas, fortsätter Simon Hulterstam.
Virtuella sjömärken är godkända att användas sedan 2004 efter att standarden beslutades av IALA (International Association Of Marine to Navigation and Lighthouse Authorities). Det finns idag ett 50-tal virtuella sjömärken i svenska farvatten för att markera allt ifrån byggområden i hamnar, indragna prickar, referenspunkter till vrak. Ansvaret för de virtuella sjösäkerhetsanordningarna kan innehas av både myndigheter och privata aktörer men de sänds ut digitalt via vårt AIS-basnät.
— Ett viktigt arbete framåt är att möjliggöra utsättning av Virtuella sjösäkerhetsannordningar inom 24/7-verksamhet eftersom information ibland behöver komma ut fort till sjöfarten även utanför kontorstider. Det kräver ändringar i såväl mjukvaran som den IT-infrastruktur som används, avslutar Simon Hulterstam.
