Atle firar 50 år

I samband med 50-årsfirandet bjuder Sjöfartsverket in skolor, aktörer i branschen och beslutsfattare till Atle med förhoppningen om att öka intresset för isbrytning och sjöfarten i stort samt lyfta isbrytningens betydelse för Sverige. Visste du att nio av tio råvaror och varor till och från Sverige någon gång går via sjövägen? Utan isbrytarna skulle svensk industri inte fungera. I Bottenviken skulle de nordligaste hamnarna komma att behöva stänga i upp till 130 dagar på grund av isen. Atle, liksom de andra isbrytarna, har mer att ge men börjar bli gamla och det kräver en hel del underhåll.

En tillbakablick

De tre statsisbrytarna Atle, Frej och Ymer tillhör alla samma klass, Atleklassen, och införskaffades med bara några års mellanrum efter stränga vintrar när hela Bottniska Viken och delar av Östersjön var täckta med is. Wärtsilä stod för leveranserna och samma varv hade innan dess (1973) också levererat Ale. Idag har Sjöfartsverket sex egna isbrytare i drift, de fyra redan nämnda samt Idun och Oden.

Men isbrytarhistorien sträcker sig längre tillbaka än så. Den första havsisbrytaren, som byggdes för nordiska farvatten levererades 1890 av Finnboda varv i Stockholm. Beställaren var finska staten och fartyget döptes till Murtaja (brytaren) och 1915 byggdes Isbrytaren II, senare kallad Sankt Erik, den första havsisbrytaren i Sverige. Numera är Sankt Erik museifartyg i Stockholm.

Atle och Sankt Erik i konvoj

I samband med Atles besök i Stockholm låg även Sankt Erik vid samma kaj. Den 5 oktober lämnade de tillsammans kajen i en historisk konvoj. I samband med det anordnade Sjöfartsverket en fototävling av konvojen och här är de fem vinnande bidragen.