Frågor och svar

Vad är projekt Landsortsfarleden?

Sjöfartsverket genomför projektet i syfte att höja säkerheten i farleden mellan Landsort och Södertälje. Åtgärderna syftar även till att höja tillgänglighet och kapacitet för att möta framtidens transportbehov. Projektet innebär breddning och fördjupning av farleden på vissa sträckor. Farleden leds även om i två partier och frågan om tillåtlighet för dessa har prövats och beslutats av regeringen.

Bakgrunden till projektet?

För Landsortsfarleden genomfördes en åtgärdsvalsstudie under 2015. I denna kunde vissa brister i befintlig farled bekräftas, nämligen att farleden i vissa delar är trång med begränsningar i tillgänglighet och kapacitet, samt olycksdrabbad.

Utifrån åtgärdsvalsstudien fick Sjöfartsverket i uppdrag av Trafikverket att genomföra en farledsutredning, för att klargöra vilka åtgärder som krävs för att avhjälpa bristerna, det vill säga att öka kapaciteten och säkerheten i Landsortsfarleden. Därigenom utreddes också tillgängligheten till Södertälje Hamn, samt anpassning till övriga utbyggnader som pågår i hamnen och i Södertälje sluss och kanal för att kunna transportera en större andel gods till och från regionen med fartyg.

Varför ändras farledssträckningen?

Den nya sträckningen innebär en partiell omledning av trafiken längs två nya farledsavsnitt; på sträckan mellan Fifång och Regarn samt mellan Oaxen och Skanssundet. Detta är det bästa alternativet för en säker trafik med ökad fartygskapacitet ur såväl miljö- som säkerhetssynpunkt. Efter regeringens tillåtlighetsbeslut har Sjöfartsverket beslutat om inrättande av farledsavsnitten.

Vad kan man vänta sig för framtida fartygstrafik?

Ingen kan förutspå exakt hur fartygstrafiken kommer te sig i framtiden. Sjöfartsverket har utgått ifrån Trafikverkets basprognos för att få fram en bild av framtida fartygstrafik för godstransporter i Landsortsfarleden. Antal fartygspassager är i nuläget ca sju passager per dygn men med ett förväntat ökande godsflöde uppskattas det år 2040 bli ca tio passager per dygn för ett så kallat nollalternativ och åtta efter genomfört projekt. Nollalternativet innebär vissa åtgärder i farleden för att öka säkerheten men medger inte utökade fartygsdimensioner

Vilka står bakom projektet?

Trafikverket har gett Sjöfartsverket i uppdrag att genomföra en farledsutredning i syfte att öka säkerhet, kapacitet och tillgänglighet i farleden mellan Landsort och Södertälje.

Hur kan arbetet beskrivas mer utförligt?

Planerade åtgärder innebär en anpassning av farledens sträckning, breddning och fördjupning av vissa farledsavsnitt så att tillräckliga säkerhetsmarginaler uppnås, samt att farledsutmärknigen anpassas utmed hela farledens sträckning. Farleden dimensioneras för fartyg med ett maximalt djupgående på 10,5 meter i stället för dagens 9 meter. Bredden blir maximalt cirka 32 meter och längden cirka 220 meter utan mörkerrestriktioner. I dag begränsas trafiken till 160 meter utan restriktioner och 200 meter med vissa restriktioner.

De fysiska åtgärder som projektet omfattar består framför allt av muddrings- och sprängningsarbeten för att säkerställa djup och bredd i farleden, samt anpassning av befintlig respektive viss nyetablering av fast utmärkning i form av fyrar och kummel. Muddermassor planeras i första hand att nyttiggöras, när så inte är möjligt planeras den största delen att dumpas inom allmänt vattenområde samt såvitt avser sprängstensmassor i anslutning till muddringsområdena.

Varför ska projekt Landsortsfarleden genomföras?

Med en ökad godshantering i Södertälje och Mälarhamnarna ställs högre krav på en farled med bättre kapacitet, anpassad efter större och mer djupgående fartyg. Dagens farled, som genom åren bitvis varit olycksdrabbad, är smal och krokig, med begränsningar i tillgänglighet och kapacitet till följd av vind- och mörkerrestriktioner.

Hur bidrar projekt Landsortsfarleden till hållbara transporter?

Projektet är ett viktigt steg i Sveriges satsning på att stärka sjötransporternas förutsättningar, med målet att minska transportsektorns klimatpåverkan och främja hållbara och effektiva godstransporter. Den planerade verksamheten bedöms inte försämra möjligheten att uppnå något av de nationella miljömålen. Projekt Landsortsfarleden bedöms däremot i flera avseenden kunna bidra till uppfyllelse av miljömålen. Enligt prognos ökar totalt antal anlöp till 2040 och större fartyg kan komma att trafikera sträckan. Bedömningen är att det kommer bli mindre utsläpp per ton transporterat gods, även om utsläppen totalt sett kan öka lokalt.

När ska projektet genomföras?

Genomförandet av projektet påbörjas enligt prognosen 2027 och bedöms vara klart 2028. Sjöfartsverket planerar upphandling av entreprenör för farledsåtgärder 2027.

Hur har den nya föreslagna utformningen av farleden tagits fram?

Styrande för utformning och anpassning av farleden har varit att skapa erforderlig kapacitet och sjösäkerhet kombinerat med hänsyn till miljö och olika skyddsvärden i området, inklusive kringboende. Utformningen av farleden har fastställts genom simuleringar och justerats utifrån nautiska aspekter. Arbetet med utformning av farled och farledsutmärkning har utförts av Sjöfartsverkets nautiska experter inklusive lokala lotsar, i samarbete med experter inom miljö och teknik.

Hur skyddar man miljön runt farleden under muddringstiden?

Sjöfartsverket kommer utöver egna åtaganden förhålla sig till tillstånd som Mark- och Miljödomstolen meddelar. Det innebär att erforderliga försiktighetsmått och skyddsåtgärder kommer att vidtas för att genomföra åtgärderna på bästa sätt.

Under muddring och dumpning kan viss grumling i vattnet uppstå, men denna minskar och försvinner när arbetena är slutförda. Grundförutsättningen är att inga bestående miljöskador ska uppstå. Sjöfartsverket har under de sista 20 åren genomfört cirka tio liknande projekt, och efterkontrollerna har visat att inga bestående skador har uppstått på något av dessa projekt.

Hur ska muddermassorna hanteras?

Muddermassor planeras i första hand att nyttiggöras, när så inte är möjligt planeras den största delen att dumpas inom allmänt vattenområde samt såvitt avser sprängstensmassor i anslutning till muddringsområdena. Förorenade massor, vilka är en relativt sett mycket liten volym, kommer att tas upp och omhändertas på land.