Vanliga frågor och svar
Här hittar du svar på vanliga frågor om lotsyrket!
Allmänt om lotsyrket
Lotsen är rådgivare, men det är kaptenen som bestämmer över sitt fartyg och har sista ordet.
Båtmannen kör lotsbåten intill fartyget som ska bordas så att lotsen kan klättra upp eller ner för en lejdare för att komma på eller av fartyget.
I Sverige har vi något som kallas för lotsplikt, det vill säga krav på att anlita lots om fartyget uppfyller vissa kriterier. Lotsplikten gäller generellt för fartyg som har en längd av minst 70 meter eller en bredd av 20 meter eller mer, men även parametrar som vilken farled, utrustning och hur ofta de går i farleden påverkar också om fartyget har lotsplikt eller ej.
Lär mer här: Lotspliktsguiden - Transportstyrelsen
Ja, lotsplikten gäller generellt både in och ut från hamnen om inte förutsättningarna har ändrats, till exempel om farligt gods har lastats av.
En lotsbeställning ska göras elektroniskt via Maritime Single Window (MSW) Reportal senast fem timmar före önskad tidpunkt för lotsningens början. Utöver lotsning till och från alla svenska hamnar erbjuder Sjöfartsverket även öppensjö- och genomfartslotsningar i Öresund. Öppensjölotsning beställs minst 24 timmar i förväg via lotsbeställningen Malmö South coast pilot.
Ja, en lotsning kan ske när som helst under dygnet, dag som natt.
Ja, Sjöfartsverket kommer behöva rekrytera cirka 15-20 lotsar årligen de kommande fyra åren (2025-2028). Det är en följd av pensionsavgångar och ökad rörlighet, samt att det krävs dubbel bemanning när en lots är under utbildning.
Säkerhetsprövning och säkerhetsklassning
I Säkerhetsskyddslag (2018:585) finns bestämmelser om att den som genom en anställning eller på något annat sätt ska delta i säkerhetskänslig verksamhet eller få tillgång till säkerhetsskyddsklassificerad information ska säkerhetsprövas.
Säkerhetskänslig verksamhet: Säkerhetskänslig verksamhet är verksamhet som har betydelse för Sveriges säkerhet eller omfattas av ett för Sverige förpliktande internationellt åtagande om säkerhetsskydd.
Säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter: Med säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter avses uppgifter som rör säkerhetskänslig verksamhet och som därför omfattas av sekretess enligt Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), eller som skulle ha omfattats av den lagen om den varit tillämplig i den aktuella verksamheten.
Säkerhetsprövningens delar:
Säkerhetsprövning ska göras innan en person deltar i Sjöfartsverkets säkerhetskänsliga verksamhet. Syftet med prövningen är att klarlägga om personen kan antas vara lojal med de intressen som ska skyddas och i övrigt pålitlig ur säkerhetssynpunkt. Ett annat syfte är att utreda eventuella sårbarheter som skulle kunna göra att personen hamnar i en utsatt situation och blir sårbar för yttre påtryckningar.
Säkerhetsprövningen grundar sig på:
- en säkerhetsprövningsintervju
- uppgifter som framgår av till exempel betyg, intyg och referenser
- registerkontroll
- en särskild personutredning. Utredningen innebär, förutom ekonomisk kontroll av kandidaten, även registerkontroll och ekonomisk kontroll av make/maka eller sambo.
En anställning eller ett deltagande i säkerhetskänslig verksamhet ska i vissa fall placeras i säkerhetsklass. Det finns tre säkerhetsklasser. Om anställningen ska placeras i säkerhetsklass och vilken säkerhetsklass anställningen i så fall placeras i beror på i vilken utsträckning personen får del av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och vilken skada för Sveriges säkerhet personen kan orsaka genom sin anställning eller sitt deltagande. En anställning i staten, en kommun eller en region som är placerad i säkerhetsklass 1 eller 2 får endast innehas av den som är svensk medborgare enligt 11 § Säkerhetsskyddslag (2018:585).
I säkerhetsklass 1 placeras den som i en omfattning som inte är ringa får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig, eller som till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka synnerligen allvarlig skada för Sveriges säkerhet.
I säkerhetsklass 2 placeras den som i en omfattning som inte är ringa får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig, som i ringa omfattning får ta del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen kvalificerat hemlig, eller som till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka allvarlig skada för Sveriges säkerhet.
I säkerhetsklass 3 placeras den som får del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen konfidentiell, som i ringa omfattning får ta del av uppgifter i säkerhetsskyddsklassen hemlig, eller som till följd av sitt deltagande i verksamheten har möjlighet att orsaka skada som inte är obetydlig för Sveriges säkerhet.
För mer information:
- Säkerhetsskyddslag (2018:585)
- Säkerhetsskyddsförordning (2021:955)
- Säkerhetspolisens föreskrifter om säkerhetsskydd (PMFS 2022:1)
Lön och förmåner
För lotsar gäller samma förmåner som för alla andra i Sjöfartsverket, vilket bland annat innefattar:
- Viss ersättning för vård (läkarvård, psykologbehandling, sjukhusgymnastik, sjukhusvård, viss tandvård samt viss ersättning för läkemedel)
- På Sjöfartsverket finns en unik möjlighet för anställda att söka pengar för kompetensutveckling, via omställningsmedel.
- Friskvårdssubventioner om 3000 kr per kalenderår.
- Möjlighet till att ansöka om att hyra fritidsbostäder (gamla fyrvaktarbostäder vid fyrplatser).
Som lots har du också möjlighet att bli Mästerlots. Diplomet tilldelas en lots som har tjänstgjort under minst 15 år och gjort sig känd för gott uppförande och skicklighet i tjänsten.
Senast uppdaterad 2025-01-10