Sjöfartsverkets råd för att undvika olyckor
Nyhet 2024-12-04
Varje år larmas Sjöfartsverkets Sjö- och flygräddningscentral ut för att rädda människor som gått igenom isen eller skadat sig på frusna sjöar. Med rätt utrustning och kunskap kan många olyckor undvikas. Här får du tips om säkerhetsåtgärder, nödvändig utrustning och vikten av att ha koll på isläge och väder innan du ger dig ut.
Sjöfartsverkets Sjö- och flygräddningscentral ansvarar för sjöräddningstjänst året runt. Det innebär att förutom handelssjöfart och färjetrafik såklart räddningsärenden som är kopplade till fritidsaktiviteter på vattnet. Jörgen Hansson, räddningsledare på Sjöfartsverkets sjö- och flygräddning hjälper oss bena ut vad som är rätt och fel.
– Det finns två huvudsakliga typer av olyckor. Den ena är att människor går igenom isen, ofta när de fiskar, åker skridskor eller av annan anledning är ute på isen. Den andra är skador som uppstår när någon ramlar och skadar sig. Eftersom isen är hård är benbrott relativt vanligt, säger Jörgen.
Vilka säkerhetsåtgärder rekommenderar du till dem som vistas ute på isen?
– Det är bra att ha tränat på att hamna i en isvak, och på att kasta en hansalina. En hansalina är en specifik räddningslina som är enkel att kasta ut till en nödställd. Om ni är flera ute på isen bör alla ha med sig en hansalina för att kunna hjälpa varandra.
Vilka är de vanligaste misstagen människor gör på isen?
Det vanligaste misstaget är att man inte vet exakt var man befinner sig. Många olyckor får allvarliga konsekvenser eftersom de drabbade inte kan uppge sin exakta position.
Ett annat vanligt misstag är att inte ha en ryggsäck med extra kläder i plastpåsar för att skydda sig mot kylan. Plastpåsen ger också lyftkraft. Du bör också ha med utrustning så du kan mäta isens tjocklek, förklarar Jörgen.
Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningsstatistik
Checklista för en säker vinterutflykt
Rätt utrustning för rätt utflykt
Ta med dig relevant utrustning innan du ger dig ut på isarna. Isdubbar är en självklarhet, bär dem lättåtkomligt. Ha gärna med dig en vattentät påse med ombyte i din ryggsäck som har grenband och midjeband för att fungera som flythjälpmedel. Förutom isdubbar är det alltid bra att plocka med sig räddningslina och ispik.
Se till att du kan larma
Se till att du eller någon annan kan larma om olyckan är framme. Förvara mobiltelefonen i vattentätt fodral. Om du vistas utanför mobilnätens täckningsområden kan en personlig nödsändare vara ett lämpligt hjälpmedel. Om olyckan är framme – larma omedelbart. Ring 112, berätta vad som hänt, hur många som är inblandade och var ni är. Tid är en viktig faktor under vintern och framkörningstiden kan vara längre än under sommarhalvåret.
Ha sällskap eller informera andra om din resa
Åk helst inte ensam utan se till att ha sällskap så att hjälpen är nära om olyckan är framme. Om du nu nödvändigtvis måste fara ensam ska du meddela andra var du är och hur du kommer att åka samt när du beräknar komma hem. Då kan vi snabbare hitta dig vid en sökinsats.
Håll koll på fartyg
Sjöfart pågår året runt i svenska kustfarvatten och i de stora insjöarna. Förutom vanliga handelsfartyg kan man under vintern träffa på en hel del andra yrkesverksamma fartyg varav vissa tvingas bryta is där man minst kan ana det. Även om ett fartyg passerar utanför ett område kan det skapas vågor som fortplantar sig och bryter upp is långt ifrån där fartyget befinner sig.
Håll koll på isen
Se till att vara uppdaterad om aktuellt isläge dit du ska, kolla väder och vind innan du ger dig ut. Sjöfartsverkets app Viva är gratis att ladda ned och ger dig information om vindförhållandena till havs.
Läs mer om säkerhet på isen
*Sjöfartsverket är ansvarig myndighet för statlig sjö- och flygräddningstjänst. Ansvaret gäller svenskt sjöterritorium samt Vänern, Vättern och Mälaren. Funktionen innebär både operativt arbete under pågående räddningsinsatser samt uppföljnings- och utvecklingsarbete. Utöver Sjöfartsverkets egna resurser som lotsbåtar, räddningshelikoptrar och VTS (Vessel Traffic Service/sjötrafikinformationscentraler) deltar i första hand båtar, svävare och flygande enheter från Sjöräddningssällskapet, Kustbevakningen, Polisen, Försvarsmakten och kommunal räddningstjänst i räddningsinsatserna. Den operativa samverkan koordineras av Sjöfartsverkets nationella Sjö- och flygräddningscentral, JRCC.
