Farledsavgiften och Clean Shipping Index

Fartygens del i transportkedjorna innebär ofta att gods kan transporteras långa sträckor på förhållandevis lite bränsle. För att en transportkedja från start till mål ska vara energieffektiv krävs ändå alltid att lastutrymmen och resans tid planeras och används väl, oberoende av transportslag. Sjöfarten har också en stor utmaning framför sig i omställningen till ett fossilfritt samhälle. Här sker en snabb utveckling men än är sektorn helt  beroende av de fossila bränslena.

Sjöfartsverkets möjlighet att påverka sjöfartens utsläpp är förhållandevis liten, men vi har sedan slutet av 1990-talet erbjudit en rabatt på farledsavgiften för fartyg som genomför miljöförbättrande åtgärder utöver gällande lagkrav. Vilka fartyg som gör tillräckligt mycket bedöms sedan 2018 på ett systematiskt sätt av den oberoende organisationen Clean Shipping Index (CSI).

Fartyg som ingår i CSI samlar poäng i fem olika kategorier:

• Emissioner av koldioxid (CO2) i förhållande till transportarbetet som utförs. Emissionerna bedöms med hänsyn tagen till olika fartygstypers karaktär och i förhållande till referensvärden för varje fartygstyp. Fartygens storlek spelar också roll i värderingen.
• Emissioner av svaveloxider (SOX) och partiklar (PM) utvärderas huvudsakligen utifrån svavelhalten i bränslet. Andra sätt att få poäng i kategorin är att visa på låga utsläpp av PM genom att mäta partiklar i avgaserna. Poäng ges också till fartyg som använder el vid kaj eller energilösningar utan förbränningsmotorer, som till exempel batterier, vind, eller bränsleceller.
• Emissioner av kväveoxider (NOX) bedöms i första hand i förhållande till den energi som kan tas ut från motorerna ombord. Grunden för detta är de nivåer som beskrivs i den internationella sjöfartsorganisationen IMO:s regelverk. Nollutsläpp som kan uppnås med vissa tekniker ger dock högsta poäng, precis som i kategorin SOX och PM.
• Kemikalier ombord påverkar miljön på olika sätt och i CSI ges poäng för miljöriktiga val av båtbottenfärg, propellerhylsolja, hydraulvätskor i exponerade system, växeloljor för vissa propellrar, kemikalier i kyl/hetvattensystemet ombord, rengöringsmedel, och kylmedier.
• I kategorin Vatten och avfall ges poäng beroende av hantering av olika typer av avloppsvatten, avfall, restoljor, och länsvatten. Ett fartyg kan också få poäng i kategorin om besättningen har genomgått utbildningar i hantering av olja.

Beroende på hur många poäng fartyget får i de olika kategorierna indelas det i en av fem miljöklasser. Från Sjöfartsverket ges stegvis höjda rabatter för fartyg i de tre bästa miljöklasserna.

Sjöfartsverket har valt att använda Clean Shipping Index som grund för miljödifferentieringen främst på grund av att det fångar in flera viktiga kategorier av miljöpåverkan från fartyg och för att det ingår en tredjepartsverifiering av fartygens prestanda i de olika kategorierna. Den breda bedömningsgrunden svarar väl mot de svenska miljökvalitetsmålen som omfattar såväl ”Begränsad klimatpåverkan” och ”Frisk luft”, som ”Hav i balans samt levande kust och skärgård”, för att ge några exempel. Tredjepartsverifieringen innebär att systemet är tillförlitligt och lika för alla.

Clean Shipping Index drivs av IVL Svenska Miljöinstitutet.